Vad är yrkesspråk

Sex fakta om yrkesspråk

1. Kompetens i yrkesspråk betyder att arbetstagaren klarar av sin branschs arbetsuppgifter, förstår språket som används i branschen och kan själv använda språket ändamålsenligt i arbetet.
2. Till yrkesspråket hör inte bara branschens facktermer, utan den innefattar också aktiv språkkunskap: arbetstagaren kan använda ändamålsenligt språk i olika situationer, välja rätt ton och rätt ord i rätt situation. Till yrkeskompetensen hör att kunna anpassa sitt språk enligt mottagaren, situationen och kommunikationskanalen.
3. Det går inte att lära sig yrkesspråk på en vanlig språkkurs. Studerande måste få komma in i arbetslivet och arbetspraktiker för att höra och se hur professionella agerar i autentiska kommunikationssituationer.  
4. Eftersom flytande yrkesspråk utvecklas först i arbetslivet kan man inte genast kräva utmärkt yrkesspråk av internationella arbetstagare eller studerande. Relativt flytande yrkesspråk i muntliga arbetsuppgifter nås oftast efter ca 1–2 års erfarenhet i den egna branschen (se t.ex. Seilonen m.fl. 2016). För att lära sig skriftligt yrkesspråk krävs oftast ännu fler år till.  
5. Det går inte att lära sig yrkesspråk ensam, utan det kräver att praktikplatsen och kollegerna deltar. I till exempel Sverige har det utvecklats en språkmentormodell för vård- och omsorgsbranschen (Lyft språket på jobbet) som ger goda verktyg till att planera språkstöd. Från Språkboosts webbplats kan du också läsa tips på hur handledare, förmän och arbetsplatsen kan stöda utvecklingen av yrkesspråk.  
6. Även på engelskspråkiga arbetsplatser där kunskaper i inhemska språk inte krävs hör arbetstagare ändå inhemska språk i inofficiella situationer, som i kafferummet eller innan mötet börjar. Det vore viktigt om arbetstagarna kunde delta i inofficiell växelverkan på inhemska språk eftersom small talk skapar mellanmänskliga förhållanden och uppehåller en god atmosfär. Även små kunskaper i inhemska språk hjälper internationella studerande och arbetstagare i vardagliga situationer och i informella situationer på arbetsplatsen. Att förstå svenska eller finska stärker känslan av delaktighet och stöder integration i det finländska samhället.  

Yrkesspråket är olika i olika branscher

De funktioner och situationer som är centrala med tanke på yrkesspråk varierar enligt bransch, yrke och arbetsplats. Högutbildade brukar arbeta med att producera eller behandla information, till exempel med att läsa och skriva texter. Många yrken som inkluderar kundtjänst, samarbete och nätverkande kräver stark språklig kompetens och kommunikationsfärdigheter.  

I yrken inom social- och hälsovårdsbranschen är det viktigt med gott bemötande. Ytterligare krävs det ”tillräckliga muntliga och skriftliga språkkunskaper”. För att en studerande ska vid utexaminering få rätt att utöva sitt yrke som en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården behöver hen intyga sina språkkunskaper för Valvira att språkkunskaperna i svenska (eller finska) är tillräckliga.  

I en del branscher kan kommunikationssituationerna vara väldigt begränsade. Då kan man lära sig yrkesspråket genom att studera precis den sortens växelverkan, uttryckssätt, ordförråd och stil som just dessa kommunikationssituationer kräver.  

Ytterligare läsning

Lyft språket på jobbet. Handbok för arbetsplatser som vill arbeta språkutvecklande.

Seilonen, M. & Suni, M. & Härmälä, M. & Neittaanmäki, R. 2016. Ammatillisen kielitaidon arviointikokeilu terveydenhuollon alalla. Teoksessa Huhta, A. & R. Hildén (toim.) 2016. Kielitaidon arviointitutkimus 2000-luvun Suomessa. AFinLA-e. Soveltavan kielitieteen tutkimuksia 9. 110–141.

Strömmer, Maiju 2017. Mahdollisuuksien rajoissa. Neksusanalyysi suomen kielen oppimisesta siivoustyössä. Jyväskylä Studies in Humanities 336. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto.

Urareitti-hanke 2018. Urareitti-hankkeen satoa – Uusia malleja korkeasti koulutettujen maahanmuuttajien kielikoulutukseen, ohjaukseen ja osaamisen tunnistamiseen. Hämeen ammattikorkeakoulu.

Se även

Nivåskala för språkkunskaper. Utbildningsstyrelsen skriver om nivåskalan på sin webbplats så här: ”Nivåskalorna togs med i läroplanerna för språk i grunderna för läroplanerna 2003. Nivåerna för språkkunskap och språkutveckling grundar sig på den europeiska referensramen och skildrar samma kunskapsnivåer som i de senare läroplansgrunderna. Skillnaden är att den äldre skalan beskriver mer detaljerat förmågan att förstå och producera tal och skriven text. Den äldre nivåskalan kan fortfarande användas som stödmaterial även om den inte längre ingår i grunderna för läroplanen.” På finska finns en nyare: Kielitaidon tasojen kuvausasteikko.

Material om språkinlärning på finska