Arbetsgivare

Arbetsplatsers olika språklösningar

På arbetsplatser används olika språklösningar, och granskningen av deras konsekvenser stöder planeringen av organisationens språkärenden.
Fyra personer sitter vid ett träbord och har en konversation. Två av dem är vända ryggen mot kameran.
Innehåll:

Svenska, engelska eller både och som arbetsspråk? Alternativens för- och nackdelar 

Målgrupp:

Ledningen och HR

Tid:

Att läsa texten tar cirka 10 minuter 

Nytta:

Uppväcker medvetenhet om hur olika språklösningar påverkar arbetsgemenskapen

Det går inte att ge en modell för en fungerande flerspråkighet som passar alla – inte ens i expertarbete. På finländska arbetsplatser används åtminstone tre olika språklösningar för en flerspråkig arbetsgemenskap. Du kan jämföra deras fördelar (+) och problempunkter (-) nedan. 

Språklösning A: Alla talar engelska 

Fördelar 

+ Vanligtvis kan alla engelska.

I den finländska kontexten är engelska det främmande språk som talas bäst och som hör till språkrepertoaren för många personer i arbetsför ålder.

+ Engelska känns som ett jämlikt alternativ.

Många anser att engelska är ett jämlikt alternativ eftersom det ofta används som ett gemensamt språk i situationer där ingen talar engelska som första språk.

Problempunkter 

– Det förekommer skillnader även i kunskaperna i engelska (dold ojämlikhet).

Alla kan inte engelska flytande och användningen kan vara belastande. Bristen på språkkunskaper kan hota den yrkesmässiga identiteten eller möjligheterna att avancera.

– Varierande språkkunskaper kan försämra arbetets kvalitet (t.ex. bollande av idéer).

Det är enklast för var och en att komma med idéer till nya lösningsmodeller på sitt eget modersmål. Det kan vara svårt att komma med idéer om man endast arbetar på engelska. 

– Glastak: bristande kunskaper i svenska kan vara ett hinder för att avancera i karriären.

Även om arbetsgemenskapens officiella språk är engelska, försvårar avsaknad av kunskaper i det lokala språket anpassningen och integrationen i det nya landet. En person som inte kan svenska eller finska kan också slå i glastaket.

Språklösning B: Man talar (och lär sig) svenska 

Den som talar svenska eller finska som andra språk får möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska/finska. I och med språkkunskaperna förbättras också möjligheterna att avancera i karriären i Finland. 

Fördelar 

+ Svenskspråkiga arbetstagare kan använda sitt starkaste språk.

För svenskspråkiga anställda är arbete på svenksa mindre belastande och kan förbättra arbetets kvalitet.

+ Svenska kan också användas som språk för extern kommunikation.

När svenska är arbetsplatsens huvudspråk är det också naturligt att kommunicera externt på svenska. 

+ Möjlighet att lära sig svenska i arbetet.

Problempunkter

– Yrkesidentiteten hotad, kompetensen kommer inte alltid fram på svenska.

Många upplever att de inte kan arbeta som kompetenta experter inom sin bransch om språkkunskaperna är bristfälliga och att deras kompetens inte alltid kommer fram på svenska. 

– Det kan vara belastande och tidskrävande för den som lär sig språket.

Ur språkinlärarens perspektiv kan det vara uttröttande att tala och lyssna på svenska och dessutom kan det ta mer tid att arbeta på det nya språket än att arbeta på det starkaste språket. 

Språklösning C: Man arbetar på flera språk 

På vissa arbetsplatser byter man flexibelt språk enligt situationen och talarna. Man talar å ena sidan om parallellspråkighet, det vill säga att kommunikationen sker parallellt på två eller flera språk, eller å andra sidan om receptiv flerspråkighet, det vill säga att var och en använder det av de gemensamma språken som är starkast för personen i fråga.

Fördelar 

+ Alla kan använda det starkaste av de alternativa språken.

Var och en kan använda sitt eget modersmål eller det starkaste av alternativen. 

+ Optimering: effektivitet och enkelhet.

Att översätta arbetsplatsens dokument till olika språk leder ofta till att onödigt tjafs och yrkesjargong så småningom börjar försvinna av sig själv. En tydligare kommunikation gynnar hela arbetsgemenskapen.

Problempunkter

– Kräver att arbetstagarna har kunskaper i flera språk och diskuterar språk.

Receptiv flerspråkighet förutsätter att talarna åtminstone passivt behärskar varandras starka språk. Dessutom är det bra om de känner till varandras språkkunskaper och eventuella mål för språkinlärningen. 

– Kräver planmässighet och resurser (t.ex. parallellspråkighet).

I praktiken är parallellspråkighet alltid förknippad med utmaningar; från resursproblem (det är dyrt att översätta alla texter) till attitydproblem (det kan anses vara besvärligt att blanda olika språk).

©2024 Johanna Komppa, Eveliina Korpela, Lari Kotilainen, Salla Kurhila och Inkeri Lehtimaja

Arbetsplatsers olika språklösningar, augusti 2024, producerat av Johanna Komppa, Eveliina Korpela, Lari Kotilainen, Salla Kurhila och Inkeri Lehtimaja, är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IngaBearbetningar 4.0 Internationell licens. Materialet finns på kielibuusti.fi. Fotografier: Alla rättigheter förbehålls.

Se också

En person presenterar på en whiteboard i ett mötesrum med tre deltagare som sitter runt ett bord med bärbara datorer.

Steg för en språkmedveten arbetsplats

Innehåll:

Modell som grund för planering av språkmedveten praxis

Tid:

Som en del av utvecklingen av organisationens verksamhet

Nytta:

Hjälper med att ställa upp mål och gestalta nödvändiga resurser

Två personer sitter vid ett bord med klisterlappar, pennor och en anteckningsbok, engagerade i en samarbetsuppgift.

Språkprofiler

Innehåll:

Modell för att gestalta behov och känslor i anslutning till språkfrågor

Tid:

Att bekanta sig med modellen tar cirka 15 minuter

Nytta:

Uppväcker medvetenhet om olika språkanvändares önskemål och situationer i arbetsgemenskapen

Två personer står framför en whiteboard täckt med klisterlappar i en modern inomhusmiljö.

Hur utarbetar man en språkstrategi?

Innehåll:

Anvisningar för att utarbeta organisationens språkstrategi

Tid:

Att utarbeta, genomföra och följa upp strategin

Nytta:

Gör organisationens mål synliga och skapar en grund för åtgärderna

En man presenterar post-it-lappar på en whiteboard för tre sittande personer. Tavlan har texten 'TYÖPAIKAN KIELET'.

Språkdiskussioner i arbetsgemenskapen

Innehåll:

Diskussionsunderlag som stöd för arbetsgemenskapens språkdiskussioner

Tid:

Planering och t.ex. 1–1,5 h diskussion

Nytta:

Arbetsgemenskapens medvetenhet om språkfrågor ökar och man förbinder sig att utveckla språkpraxisen

  • Uppdaterad:
  • Publicerad:
Dela
URL copied!