Cirka 20 procent av personalen vid enheten för tekniskt stöd för undervisning och forskning vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur har ett annat modersmål än finska. Arbetsspråket är i stor utsträckning engelska: i praktiken används engelska alltid när det finns en arbetstagare som inte talar finska på plats. 

Vid enheten har man dock märkt att det med tanke på trygghetskänslan är viktigt för finskspråkiga anställda att få använda sitt eget modersmål när man till exempel diskuterar frågor som gäller anställningsförhållandet. Dessutom har man märkt att möjligheten att använda sitt eget modersmål gör diskussionerna mer givande när man bollar nya idéer eller diskuterar djupare frågor.

Enheten har därför börjat pröva att använda engelska och finska parallellt. Till exempel inleds tillställningar för hela personalen på engelska, men man har kommit överens om att frågor kan ställas antingen på engelska eller finska. 

Även en av enhetens fem teamledare har en annan bakgrund än finskspråkig. Trots detta har man kommit överens om att var tredje veckomöte för teamledare hålls på finska. Efter mötet går chefen tillsammans med den internationella arbetstagaren igenom vad som har diskuterats och avtalats på mötet. Verkstadsmästare Slate Grove som fungerar som teamledare konstaterar att det inte är lätt att följa med på ett möte på finska. Chefens stöd är dock till hjälp, och vid mötena på finska lär man sig också nya ord och uttryck som berör arbetet.

Flerspråkighet medför också utmaningar. Att skriva ett meddelande på två språk tar mer tid även om man har goda språkkunskaper. Språkteknologin löser ännu inte allt: översättningsprogram är till hjälp, men det skulle behövas artificiell intelligens för att använda arbetsgemenskapens egen terminologi. Översättningen får heller inte falla på den enskilda anställda, utan ansvaret ligger hos den som skickar meddelandet.

Språkkunskaperna påverkar inte möjligheterna att avancera i karriären vid enheten, men internationella anställdas möjligheter att lära sig finska stöds till exempel genom att man kan delta i de språkkurser som universitetet erbjuder på arbetstid. Slate Grove anser att det är viktigt att det finns egna kurser och studievägar för personalen, så att de anställda inte behöver studera språket i samma grupp som de studerande. Han betonar också att nya arbetstagare borde ha tillräckligt med tid för att lära sig det nya språket.

Enhetschef Tapio Koskinen ger internationella arbetstagare rådet att lära sig det lokala språket även om de kommer till Finland endast tillfälligt, eftersom det är svårt att komma in i den lokala kulturen utan språkkunskaper. Han råder arbetsgivare att inkludera internationella arbetstagare i gemenskapen; det räcker inte med en formell introduktion.

Även Slate Grove inser vikten av att lära sig det lokala språket och vilken betydelse arbetsgemenskapen har. Kollegor kan lära ut språket med hjälp av humor och redan det att andra använder finska motiverar till att lära sig. Språkkunskaper i finska eller svenska är en väg till att lära känna kulturen och en förutsättning för att få medborgarskap. Slate konstaterar dock att det krävs att den som vill öva finska är ihärdig eftersom andra lätt byter till engelska. Hans mål är att i framtiden kunna delta aktivt i diskussioner på finska på arbetsplatsen.

Videointervjuer med Slate Grove och Tapio Koskinen 

Videorna är på engelska och finska.