Vanliga fraser i kafferummet
Titta på samtalen i videon, läs fraserna - och börja använda dem!
Video: Vanliga fraser i kafferummet
Talspråk och skriftspråk
I videon används vanligt finlandssvenskt talspråk. Nedanför hittar du samma fraser i skriftspråk samt på engelska. Skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk är markerade med fet stil. Videornas tidsstämplar tar dig till rätt del av samtalet.
"Hej, e du på väg på lunch?"
| Skriftspråk | Hej, är du på väg på lunch? |
|---|---|
| English | Hi, are you going to lunch? |
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
"Jo, vill du komma me?"
| Skriftspråk | Ja, vill du komma med? |
|---|---|
| English | Yes, do you want to come along? |
- Bokstaven d i med faller oftast bort i talat språk.
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
"Nej fy va äcklit kaffe!"
| Skriftspråk | Nej fy vad äckligt kaffe! |
|---|---|
| English | This coffee is so bad! |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
"Åh va gott de doftar!"
| Skriftspråk | Åh vad gott det doftar! |
|---|---|
| English | Mmm smells good! |
- Bokstaven “d” i “vad” och “t” i “det” faller oftast bort i talat språk.
"Elä hur! Ja testa ett nytt recept"
| Skriftspråk | Eller hur! Jag testade ett nytt recept. |
|---|---|
| English | Isn’t it? I tried a new recipe. |
- Ordet eller förkortas ofta i talspråket genom att slutet faller bort och l-ljudet i mitten blir kortare.
- Verb i dåtid tappar ofta dåtidsändelsen de i tal.
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
“Kan du hjälpa mej? Hur funkar den här mikron?”
| Skriftspråk | Kan du hjälpa mig? Hur funkar den här mikron? |
|---|---|
| English | Can you help me? How does this microwave work? |
- Orden “mig” och “dig” uttalas alltid “mej” och “dej”.
- Ordet funkar är en kortform av “fungerar”.
“Jo, ja kan visa.”
| Skriftspråk | Ja, jag kan visa. |
|---|---|
| English | Yes, I can show you. |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
“Kaffeautomaten har gått sönder igen.”
“Int igen! De börjar nu va dags för en ny.”
| Skriftspråk | Kaffeautomaten har gått sönder igen. Inte igen! Det börjar vara dags för en ny. |
|---|---|
| English | The coffee machine has broken down again. Not again! Not again! It’s about time we got a new one. |
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
- Verbet vara förkortas ofta till ett långt va.
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
“E dom här rena elä smutsiga?”
| Skriftspråk | Är de här rena eller smutsiga? |
|---|---|
| English | Are these clean or dirty? |
- Verbet är uttalas oftast e.
- Pronomenet de uttalas oftast dom, men kan också uttalas som de eller di (särskilt i finlandssvenskan).
- Ordet eller förkortas ofta i talspråket genom att slutet faller bort och l-ljudet i mitten blir kortare.
“Dome nog rena. Tror ja.”
| Skriftspråk | De är nog rena. Tror jag. |
|---|---|
| English | They should be clean. I think. |
- Pronomenet de uttalas oftast dom, men kan också uttalas som de eller di (särskilt i finlandssvenskan).
- Ordet nog används på olika sätt i finlandssvenska och sverigesvenska. I Finland betyder nog ungefär säkert medan det i Sverige betyder troligen.
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
“Vaffö tömmer aldri nån den här?”
| Skriftspråk | Varför tömmer aldrig någon den här? |
|---|---|
| English | Why does no one ever empty this? |
- I ordet varför faller bokstaven r bort både i mitten och slutet av ordet.
- Sista bokstaven i aldrig faller också bort.
- Pronomenet någon blir ofta nån i talat språk.
“Vi kan göra de tillsammans. Jag hjälper dej.”
| Skriftspråk | Vi kan göra det tillsammans. Jag hjälper dig. |
|---|---|
| English | We can do it together. I help you. |
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
- Orden mig och dig uttalas alltid mej och dej.
“Var finns de gafflar?”
| Skriftspråk | Var finns det gafflar? |
|---|---|
| English | Where are the forks? |
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
“Dom finns här.”
| Skriftspråk | De finns här. |
|---|---|
| English | They are here. |
- Pronomenet de uttalas oftast dom, men kan också uttalas de eller di (särskilt i finlandssvenskan).
"Ska ja lägga dehär i blandavfall elä kartong? Vet du var ja ska lägga de?"
| Skriftspråk | Ska jag lägga det här i blandavfall eller kartong? Vet du var jag ska lägga det? |
|---|---|
| English | Should I put this in the general waste, or the cardboard? Do you know where I should put it? |
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Dehär är en kort variant av det här (=”this”)
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
"De e kartong, tror ja."
"Okej, tack"
| Skriftspråk | Det är kartong, tror jag. Okej, tack! |
|---|---|
| English | Ok, thanks! |
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"E dehär bioavfall?"
| Skriftspråk | Är det här bioavfall? |
|---|---|
| English | Is this biowaste? |
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
- Dehär är en kort variant av det här (=”this”)
"Ja e int säker."
| Skriftspråk | Jag är inte säker. |
|---|---|
| English | I am not sure. |
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
"Usch, dehär stinker."
| Skriftspråk | Usch, det här stinker. |
|---|---|
| English | Ugh, this smells! |
- Dehär är en kort variant av det här (=”this”)
"Va äcklit. Ja kan känna lukten ända hit."
| Skriftspråk | Vad äckligt. Jag kan känna lukten ända hit. |
|---|---|
| English | That’s disgusting! I can smell it all the way over here. |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"Ska du på möte i eftermidda?"
| Skriftspråk | Ska du på mötet i eftermiddag? |
|---|---|
| English | Are you going to the afternoon’s meeting? |
- I substantiv som i bestämd for slutar med -et faller avslutande t ofta bort i talat språk
- Ord som slutar med -dag, till exempel lördag och middag uttalas ofta utan avslutande g och istället ett kort a
"Jo, ska du?"
| Skriftspråk | Ja, ska du? |
|---|---|
| English | Yes, are you? |
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
"Din presentation va jättebra!"
| Skriftspråk | Din presentation var jättebra! |
|---|---|
| English | Your presentation was really good! |
- Verbet var förkortas ofta till va.
"Tack! Va trevlitå höra!"
| Skriftspråk | Tack! Vad trevligtatt höra! |
|---|---|
| English | Thank you! How nice to hear! |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- Ordet att före infinitiv uttalas ofta som å.
"Ja har massor å göra hela tiden."
| Skriftspråk | Jag har massor att göra hela tiden. |
|---|---|
| English | I’ve got loads to do all the time |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
-
Ordet att före infinitiv uttalas ofta som å.
"Ja också. Ja längtar så ti semestern!"
| Skriftspråk | Jag också. Jag längtar så till semestern! |
|---|---|
| English | Me too. I’m really looking forward to my vacation! |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- L-ljudet i till faller ofta bort i talspråket.
"Va gjorde du på helgen?"
| Skriftspråk | Vad gjorde du på helgen? |
|---|---|
| English | What did you do on the weekend? |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- The d in vad often drops out in spoken language.
"Ja gick på teater."
| Skriftspråk | Jag gick på teater. |
|---|---|
| English | I went to the theatre. |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- The pronoun jag often loses its final letter when spoken.
"Va rolit!"
| Skriftspråk | Vad roligt! |
|---|---|
| English | How nice! |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- The d in vad often drops out in spoken language.
- When adjectives in writing end with igt, the g is not pronounced.
"Va gjorde du på vappen?"
| Skriftspråk | Vad gjorde du på Valborg? |
|---|---|
| English | What did you do for Valborg? |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- Vappen är ett vardagligt ord för Valborg som bara används i finlandssvenskan (Valborg firas 30 april och 1 maj).
- The d in vad often drops out in spoken language.
-
Vappen is a colloquial word for Valborg used only in Finland-Swedish (Valborg is celebrated on April 30 and May 1)
"Ja va på picknick me nåra vänner."
| Skriftspråk | Jag var på picknick med några vänner. |
|---|---|
| English | I was on a picnic with some friends. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller exempelvis jag, var och med som ofta uttalas ja , va och me.
- I ordet några faller g ofta bort i talspråket.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language. This applies, for example, to jag, var and med, which are often pronounced ja, va and me.
- The g in the word några is often silent.
"Va gjorde du på semestern?"
| Skriftspråk | Vad gjorde du på semestern? |
|---|---|
| English | What did you do on your vacation? |
"Ja va på cykeltur me familjen på Åland i två veckor."
| Skriftspråk | Jag var på cykeltur med familjen på Åland i två veckor. |
|---|---|
| English | I was on a cycling trip with my family on Åland for two weeks. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller exempelvis vad, jag, var och med som ofta uttalas va, ja , va och me.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language. This applies, for example, to vad, jag, var and med, which are often pronounced vad, ja, va and me.
"Synd att semestern ren e slut."
| Skriftspråk | Synd att semestern redan är slut. |
|---|---|
| English | Too bad the holidays are already over. |
- Ordet redan uttalas ofta ren i finlandssvenskt talspråk.
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
- The word redan is often shortened to ren in Finland-Swedish spoken language.
- The verb är is usually pronounced with a short e.
"Ja verkligen! Ja kunde ha stanna en vecka till på sommarstugan!"
| Skrifspråk | Ja verkligen! Jag kunde ha stannat en vecka till på sommarstugan! |
|---|---|
| English | Totally! I could have stayed another week at the summer cottage! |
"Ja hade en jätteskön semester!"
| Skrifspråk | Jag hade en jätteskön semester! |
|---|---|
| English | I hade a really relaxing holiday! |
"Rolit! Va gjorde du?!
| Skrifspråk | Roligt! Vad gjorde du? |
|---|---|
| English | Great! What did you do? |
"Va ska du göra på sportlove?"
| Skrifspråk | Vad ska du göra på sportlovet? |
|---|---|
| English | What will you be doing during winter break? |
"Ja ska ti Lappland å skida."
| Skrifspråk | Jag ska till Lappland och åka skidor. |
|---|---|
| English | I am going to Lapland to ski |
- I finlandssvenskan säger man ofta skida för det som på standardsvenska heter åka skidor.
- In Finland-Swedish the verb “skida” is often used for the standard Swedish “åka skidor”
"Så du matchen mellan Finland å Brasilien igår?"
| Skriftspråk | Såg du matchen mellan Finland och Brasilien igår? |
|---|---|
| English | Did you watch the match between Finland and Brazil yesterday? |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller såg, som ofta uttalas så.
-
Ordet och uttalas ibland åck, men oftast bara å.
"Nej, ja missa den. Ja va på yoga. Hur gick de?"
| Skriftspråk | Nej, jag missade den. Ja var på yoga. Hur gick det? |
|---|---|
| English | No, I missed it. I was at yoga. How did it go? |
- Verb i dåtid tappar ofta dåtidsändelsen -de i tal.
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller exempelvis jag, var och det som ofta uttalas ja , va och de.
"Ska du se på matchen ida?"
| Skriftspråk | Ska du se på matchen idag? |
|---|---|
| English | Are you going to watch the match today? |
- Ord som slutar med -dag, till exempel idag uttalas ofta utan avslutande g.
"Självklart! Den får man int missa!"
| Skriftspråk | Självklart! Den får man inte missa! |
|---|---|
| English | Of course! You can’t miss it! |
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
"Vilken e din favoritlåt i Eurovisionen i år?"
| Skriftspråk | Vilken är din favoritlåt i Eurovisionen i år? |
|---|---|
| English | Which is your favourite song in the Eurovision this year? |
- Verbet är uttalas oftast e.
"Ja vet int. De e så svårt å välja, de finns så många bra. Har du nån favorit?"
| Skriftspråk | Jag vet inte. Det är så svårt att välja, det finns så många bra. Har du någon favorit? |
|---|---|
| English | I don’t know. It is so hard to choose, there are many good ones. Do you have a favourite? |
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller jag och det, som ofta uttalas ja och de.
- Ordet att före infinitiv uttalas ofta som å.
- Pronomenet någon blir ofta nån i talat språk.
"Ja står int ut me den här ena låten!"
| Skriftspråk | Jag står inte ut med den här ena låten! |
|---|---|
| English | I can’t stand that one song! |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller jag och med, som ofta uttalas ja och me.
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
"Menar du Sveriges bidrag? Int ja heller!"
| Skriftspråk | Menar du Sveriges bidrag? Inte jag heller! |
|---|---|
| English | Do you mean Sweden’s entry? Me neither! |
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"Ja va annars på en supertrevli konsert igår!"
| Skriftspråk | Jag var annars på en supertrevlig konsert igår! |
|---|---|
| English | By the way, I went to a super nice concert yesterday! |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller jag, var och supertrevlig.
"Låter härlit! Vilken konsert va de?"
| Skriftspråk | Låter härligt! Vilken konsert var det? |
|---|---|
| English | Sounds amazing! Which concert was it? |
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller var och det.
"Följer du med i politiken?"
| Skriftspråk | Följer du med i politiken? |
|---|---|
| English | Do you follow politics? |
- När adjektiv i skrift slutar med skt uttalas inte bokstaven k.
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller inte, mycket och valet.
- Pronomenen mig, dig och sig uttalas alltid mej, dej och sej.
"Int så hemst mycke, förutom nu när vale närmar sej."
| Skriftspråk | Inte så hemskt mycket, förutom nu när valet närmar sig. |
|---|---|
| English | No very much, except now when the elections are coming up. |
"Har du ren rösta?"
| Skriftspråk | Har du redan röstat? |
|---|---|
| English | Have you voted yet? |
- Ordet redan uttalas ofta ren i finlandssvenskt talspråk.
"Nä, de har ja int. Ja har int bestämt mej ännu för vem ja ska rösta på. Har du?"
| Skriftspråk | Nej, det har jag inte. Jag har inte bestämt mig ännu för vem jag ska rösta på. Har du? |
|---|---|
| English | No, I haven’t. I haven’t decided yet who to vote for. Have you? |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller nej, det, jag och inte.
- Pronomenen mig, dig och sig uttalas alltid mej, dej och sej.
"Hur tar du dej ti universitete?"
| Skriftspråk | Hur tar du dig till universitetet? |
|---|---|
| English | How do you get to the university? |
- Pronomenen mig, dig och sig uttalas alltid mej, dej och sej.
- L-ljudet i till faller ofta bort i talspråket.
"Ja brukar cykla om vädre eokej men ida to ja tåge."
| Skriftspråk | Jag brukar cykla om vädret är okej men idag tog jag tåget. |
|---|---|
| English | I usually cycle if the weather’s okay, but today I took the train. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller en stor del av orden i den här meningen.
"Tåge va helt fullt ida!"
| Skriftspråk | Tåget var helt fullt idag! |
|---|---|
| English | The train was completely full today. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller alla markerade ord i den här meningen.
"Ja, de va trångt! Fick du stå hela vägen?"
| Skriftspråk | Ja, det var trångt! Fick du stå hela vägen? |
|---|---|
| English | Yes, it was packed! Did you have to stand the entire way? |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller både det och var.
"De va iskallt i morse."
| Skriftspråk | Det var iskallt i morse. |
|---|---|
| English | It was freezing cold this morning. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller både det och var.
"Ja verkligen. Ja fryser ännu."
| Skriftspråk | Ja verkligen. Jag fryser ännu. |
|---|---|
| English | Totally! I am still freezing. |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"Ljuvlit väder ida! Äntligen lite sol!"
| Skriftspråk | Ljuvligt väder idag! Äntligen lite sol! |
|---|---|
| English | Lovely weather today! Finally some sun! |
"Jo, de känns härlit!"
| Skriftspråk | Ja, det känns härligt! |
|---|---|
| English | Yes, it feels wonderful! |
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
"De va så hemst väder igår!
| Skriftspråk | Det var så hemskt väder igår! |
|---|---|
| English | The weather was horrible yesterday! |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller både det och var.
- När adjektiv i skrift slutar med skt uttalas inte bokstaven k.
"Jo, de va de. Ja höll mej inomhus hela dan."
| Skriftspråk | Ja, det var det. Jag höll mig inomhus hela dagen. |
|---|---|
| English | Yes it was. I stayed inside the whole day. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller en stor del av orden i den här meningen.
- Orden “mig” och “dig” uttalas alltid “mej” och “dej”.
- Ordet dagen förkortas ofta dan i talat språk
"Åj, har du också en katt?"
| Skriftspråk | Oj, har du också en katt? |
|---|---|
| English | Oh, do you have a cat too? |
"Jo, vill du se?"
| Skriftspråk | Ja, vill du se? |
|---|---|
| English | Yes, do you want to see? |
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
"Va heter den?"
| Skriftspråk | Vad heter den? |
|---|---|
| English | What’s its name? |
- Precis som många andra ord förkortas ofta "vad" i talat språk.
"Den heter Simba. Va heter din katt?"
| Skriftspråk | Den heter Simba. Vad heter din katt? |
|---|---|
| English | It’s called Simba. What’s your cat called? |
- Precis som många andra ord förkortas ofta "vad" i talat språk.
"Hur gammal e den?"
| Skriftspråk | Hur gammal är den? |
|---|---|
| English | How old is it? |
- Verbet är uttalas ofta med ett kort e.
"Den e ren ganska gammal, 15 år."
| Skriftspråk | Den är redan ganska gammal, 15 år. |
|---|---|
| English | It is already quite old, 15 years. |
- Verbet är uttalas ofta med ett kort e
- Ordet redan uttalas ofta ren i finlandssvenskt talspråk.
"Din tröja är supersnygg. Var har du köpt den?"
| Skriftspråk | Din tröja är supersnygg. Var har du köpt den? |
|---|---|
| English | Your sweater is gorgeous. Where did you get it? |
"Tack! Ja hitta den på loppis."
| Skriftspråk | Tack! Jag hittade den på loppis. |
|---|---|
| English | Thanks! I found it at a flea market. |
- Verb i dåtid tappar ofta dåtidsändelsen de i tal.
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"Du har ny frisyr. Snyggt!"
| Skriftspråk | Du har ny frisyr. Snyggt! |
|---|---|
| English | You’ve got a new hairstyle. Looks great! |
"Tack! Ja tänkte att de va dags för nåt nytt."
| Skriftspråk | Tack! Jag tänkte att det var dags för något nytt. |
|---|---|
| English | Thanks! I thought that it was time for something new. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller en stor del av orden i den här meningen.
- Pronomenet något blir ofta nåt i talat språk.
"Har du vari hos frissan? Den där frisyren passar dej jättebra."
| Skriftspråk | Har du varit hos frissan? Den där frisyren passar dig jättebra. |
|---|---|
| English | Have you been to the hairdresser’s? That hairstyle really suits you. |
- Precis som för många andra ord faller slutet ofta bort när varit uttalas, så det blir vari. I finlandssvenska uttalas vari ofta med kort a medan vari i sverigesvenskan uttalas med långt a: vaari.
- Orden “mig” och “dig” uttalas alltid “mej” och “dej”.
"Tack! De va lite spännande för ja gav frissan helt fria händer."
| Skriftspråk | Tack! Det var lite spännande för jag gav frissan helt fria händer. |
|---|---|
| English | Thanks! It was kind of exciting because I gave the hairdresser free rein. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller jag och vad, som ofta uttalas ja och va.
"Va ska man ha på sej på karonkan? Borde man ha lång eller kort klänning?"
| Skriftspråk | Vad ska man ha på sig på karonkan? Borde man ha lång eller kort klänning? |
|---|---|
| English | What should one wear to the karonka (doctoral dinner)? Should one wear a long or a short dress? |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- Orden mig och dig uttalas alltid mej och dej.
-
Observera att ordet karonka används i Finland, men inte i Sverige.
"Bra fråga, ja har aldri vari på en karonka. Fanns det en klädkod i inbjudan?"
| Skriftspråk | Bra fråga, jag har aldrig varit på en karonka. Fanns det en klädkod i inbjudan? |
|---|---|
| English | Good question, I’ve never been to a karonka before. Was there a dress code mentioned in the invitation? |
-
Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller jag, aldrig och varit, som ofta uttalas ja, aldri och vari. I finlandssvenska uttalas vari ofta med kort a medan vari i sverigesvenskan uttalas med långt a: vaari.
"Vilken tid börjar festen? - Hmm, när va denu… Jo! Fördrinkarna e klockan 18. "
| Skriftspråk | Vilken tid börjar festen? - Hmm, när var det nu... Jo! Fördrinkarna är klockan 18. |
|---|---|
| English | What time does the party start? - Hmm, when was it again... Right! The pre-drinks are at 6 p.m. Thank you very much. |
- Bokstaven d i vad och t i det faller oftast bort i talat språk.
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
"Ja hörde att du fyller år ida. Grattis! "
| Skriftspråk | Jag hörde att du fyller år idag. Grattis! |
|---|---|
| English | I heard it’s your birthday today. Congratulations! |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller jag och idag, som ofta uttalas ja och ida.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language. This applies to jag and idag which are often pronounced ja och ida.
"Tack så mycke!"
| Skriftspråk | Tack så mycket! |
|---|---|
| English | Thank you so much! |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk: mycket, som ofta uttalas mycke.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language: mycket which is often pronounced mycke.
"Hur uttalar man acquisition?"
| Skriftspråk | Hur uttalar man acquisition? |
|---|---|
| English | How do you pronounce acquisition? |
"Kan du förklara va safe space betyder?"
| Skriftspråk | Kan du förklara vad safe space betyder? |
|---|---|
| English | Can you explain what safe space means? |
-
Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
"Härlit att nån orkar tala så långsamt. "
| Skriftspråk | Härligt att någon orkar tala så långsamt. |
|---|---|
| English | It’s great that someone takes the time to speak so slowly. |
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
"Ja vill bara kolla att ja förstod dej rätt. Mena du att ja ska klicka på den här gröna ikonen först?"
| Skriftspråk | Jag vill bara kolla att jag förstod dig rätt. Menade du att jag ska klicka på den här gröna ikonen först? |
|---|---|
| English | I just want to check that I understood you correctly. Did you mean that I should click this green icon first? |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Pronomenen mig och dig uttalas alltid mej och dej.
- Verb i dåtid tappar ofta dåtidsändelsen de i tal.
"Tack så mycke!"
| Skriftspråk | Tack så mycket! |
|---|---|
| English | Thank you so much! |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk: mycket, som ofta uttalas mycke.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language: mycket which is often pronounced mycke.
"Okej, nu måste ja fortsätta jobba. Vi ses! "
| Skriftspråk | Okej, nu måste ja fortsätta jobba. Vi ses! |
|---|---|
| English | Okay, I have to get back to work now. See you! |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"Kämpa på! Vi ses!"
| Skriftspråk | Kämpa på! Vi ses! |
|---|---|
| English | Hang in there! See you! |
"Ja måst verkligen gå nu. Men vi fortsätter en annan gång."
| Skriftspråk | Ja måste verkligen gå nu. Men vi fortsätter en annan gång. |
|---|---|
| English | I really have to go now. We’ll continue another time. |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- I finlandssvenska och i norrländska dialekter i Sverige uttalas verbet måste ofta måst utan e.
"Jo, så gör vi. Lycka till me möte. Hej då. "
| Skriftspråk | Ja, så gör vi. Lycka till med mötet. Hej då. |
|---|---|
| English | Yes, let’s do that. Good luck with the meeting. Bye. |
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
- Bokstaven d i med faller oftast bort i talat språk.
- I substantiv som i bestämd for slutar med -et faller avslutande t ofta bort i talat språk