Phrases for the break room
Common questions and answers in Swedish that you can ask each other during the break or lunch. In addition to handy dialogues, there are also some tips for anyone with good Swedish on how to support their colleagues who are learning Swedish.
Talspråk och skriftspråk
I videon används vanligt finlandssvenskt talspråk. Nedanför hittar du samma fraser i skriftspråk samt på engelska. Skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk är markerade med fet stil. Videornas tidsstämplar tar dig till rätt del av samtalet.
"Hej, e du på väg på lunch?"
| Skriftspråk | Hej, är du på väg på lunch? |
|---|---|
| English | Hi, are you going to lunch? |
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
"Jo, vill du komma me?"
| Skriftspråk | Ja, vill du komma med? |
|---|---|
| English | Yes, do you want to come along? |
- Bokstaven d i med faller oftast bort i talat språk.
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
"Nej fy va äcklit kaffe!"
| Skriftspråk | Nej fy vad äckligt kaffe! |
|---|---|
| English | This coffee is so bad! |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
"Åh va gott de doftar!"
| Skriftspråk | Åh vad gott det doftar! |
|---|---|
| English | Mmm smells good! |
- Bokstaven “d” i “vad” och “t” i “det” faller oftast bort i talat språk.
"Elä hur! Ja testa ett nytt recept"
| Skriftspråk | Eller hur! Jag testade ett nytt recept. |
|---|---|
| English | Isn’t it? I tried a new recipe. |
- Ordet eller förkortas ofta i talspråket genom att slutet faller bort och l-ljudet i mitten blir kortare.
- Verb i dåtid tappar ofta dåtidsändelsen de i tal.
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
“Kan du hjälpa mej? Hur funkar den här mikron?”
| Skrifspråk | Kan du hjälpa mig? Hur funkar den här mikron? |
|---|---|
| English | Can you help me? How does this microwave work? |
- Orden “mig” och “dig” uttalas alltid “mej” och “dej”.
- Ordet funkar är en kortform av “fungerar”.
“Jo, ja kan visa.”
| Skrifspråk | Ja, jag kan visa. |
|---|---|
| English | Yes, I can show you. |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
“Kaffeautomaten har gått sönder igen.”
“Int igen! De börjar nu va dags för en ny.”
| Skrifspråk | Kaffeautomaten har gått sönder igen. Inte igen! Det börjar vara dags för en ny. |
|---|---|
| English | The coffee machine has broken down again. Not again! Not again! It’s about time we got a new one. |
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
- Verbet vara förkortas ofta till ett långt va.
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
“E dom här rena elä smutsiga?”
| Skrifspråk | Är de här rena eller smutsiga? |
|---|---|
| English | Are these clean or dirty? |
- Verbet är uttalas oftast e.
- Pronomenet de uttalas oftast dom, men kan också uttalas som de eller di (särskilt i finlandssvenskan).
- Ordet eller förkortas ofta i talspråket genom att slutet faller bort och l-ljudet i mitten blir kortare.
“Dome nog rena. Tror ja.”
| Skrifspråk | De är nog rena. Tror jag. |
|---|---|
| English | They should be clean. I think. |
- Pronomenet de uttalas oftast dom, men kan också uttalas som de eller di (särskilt i finlandssvenskan).
- Ordet nog används på olika sätt i finlandssvenska och sverigesvenska. I Finland betyder nog ungefär säkert medan det i Sverige betyder troligen.
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
“Vaffö tömmer aldri nån den här?”
| Skrifspråk | Varför tömmer aldrig någon den här? |
|---|---|
| English | Why does no one ever empty this? |
- I ordet varför faller bokstaven r bort både i mitten och slutet av ordet.
- Sista bokstaven i aldrig faller också bort.
- Pronomenet någon blir ofta nån i talat språk.
“Vi kan göra de tillsammans. Jag hjälper dej.”
| Skrifspråk | Vi kan göra det tillsammans. Jag hjälper dig. |
|---|---|
| English | We can do it together. I help you. |
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
- Orden mig och dig uttalas alltid mej och dej.
“Var finns de gafflar?”
| Skrifspråk | Var finns det gafflar? |
|---|---|
| English | Where are the forks? |
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
“Dom finns här.”
| Skrifspråk | De finns här. |
|---|---|
| English | They are here. |
- Pronomenet de uttalas oftast dom, men kan också uttalas de eller di (särskilt i finlandssvenskan).
"Ska ja lägga dehär i blandavfall elä kartong? Vet du var ja ska lägga de?"
| Skrifspråk | Ska jag lägga det här i blandavfall eller kartong? Vet du var jag ska lägga det? |
|---|---|
| English | Should I put this in the general waste, or the cardboard? Do you know where I should put it? |
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Dehär är en kort variant av det här (=”this”)
- Bokstaven t i det faller oftast bort i talat språk.
"De e kartong, tror ja."
"Okej, tack"
| Skrifspråk | Det är kartong, tror jag. Okej, tack! |
|---|---|
| English | Ok, thanks! |
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"E dehär bioavfall?"
| Skrifspråk | Är det här bioavfall? |
|---|---|
| English | Is this biowaste? |
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
- Dehär är en kort variant av det här (=”this”)
"Ja e int säker."
| Skrifspråk | Jag är inte säker. |
|---|---|
| English | I am not sure. |
- Ordet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- Ordet inte uttalas ofta utan avslutande e i finlandssvenska och i många norrländska dialekter.
"Usch, dehär stinker."
| Skrifspråk | Usch, det här stinker. |
|---|---|
| English | Ugh, this smells! |
- Dehär är en kort variant av det här (=”this”)
"Va äcklit. Ja kan känna lukten ända hit."
| Skrifspråk | Vad äckligt. Jag kan känna lukten ända hit. |
|---|---|
| English | That’s disgusting! I can smell it all the way over here. |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
"Ska du på möte i eftermidda?"
| Skrifspråk | Ska du på mötet i eftermiddag? |
|---|---|
| English | Are you going to the afternoon’s meeting? |
- I substantiv som i bestämd for slutar med -et faller avslutande t ofta bort i talat språk
- Ord som slutar med -dag, till exempel lördag och middag uttalas ofta utan avslutande g och istället ett kort a
"Jo, ska du?"
| Skrifspråk | Ja, ska du? |
|---|---|
| English | Yes, are you? |
- Jo används mer omfattande i finlandssvenska än i standardsvenska, där istället ja används som svar på en jakande fråga.
"Din presentation va jättebra!"
| Skrifspråk | Din presentation var jättebra! |
|---|---|
| English | Your presentation was really good! |
- Verbet var förkortas ofta till va.
"Tack! Va trevlitå höra!"
| Skrifspråk | Tack! Vad trevligtatt höra! |
|---|---|
| English | Thank you! How nice to hear! |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- Ordet att före infinitiv uttalas ofta som å.
"Ja har massor å göra hela tiden."
| Skrifspråk | Jag har massor att göra hela tiden. |
|---|---|
| English | I’ve got loads to do all the time |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
-
Ordet att före infinitiv uttalas ofta som å.
"Ja också. Ja längtar så ti semestern!"
| Skrifspråk | Jag också. Jag längtar så till semestern! |
|---|---|
| English | Me too. I’m really looking forward to my vacation! |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- L-ljudet i till faller ofta bort i talspråket.
"Va gjorde du på helgen?"
| Skrifspråk | Vad gjorde du på helgen? |
|---|---|
| English | What did you do on the weekend? |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- The d in vad often drops out in spoken language.
"Ja gick på teater."
| Skrifspråk | Jag gick på teater. |
|---|---|
| English | I went to the theatre. |
- Pronomenet jag tappar ofta den sista bokstaven i talat språk.
- The pronoun jag often loses its final letter when spoken.
"Va rolit!"
| Skrifspråk | Vad roligt! |
|---|---|
| English | How nice! |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- När adjektiv i skrift slutar med igt uttalas inte bokstaven g.
- The d in vad often drops out in spoken language.
- When adjectives in writing end with igt, the g is not pronounced.
"Va gjorde du på vappen?"
| Skrifspråk | Vad gjorde du på Valborg? |
|---|---|
| English | What did you do for Valborg? |
- Bokstaven d i vad faller oftast bort i talat språk.
- Vappen är ett vardagligt ord för Valborg som bara används i finlandssvenskan (Valborg firas 30 april och 1 maj).
- The d in vad often drops out in spoken language.
-
Vappen is a colloquial word for Valborg used only in Finland-Swedish (Valborg is celebrated on April 30 and May 1)
"Ja va på picknick me nåra vänner."
| Skrifspråk | Jag var på picknick med några vänner. |
|---|---|
| English | I was on a picnic with some friends. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller exempelvis jag, var och med som ofta uttalas ja , va och me.
- I ordet några faller g ofta bort i talspråket.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language. This applies, for example, to jag, var and med, which are often pronounced ja, va and me.
- The g in the word några is often silent.
"Va gjorde du på semestern?"
| Skrifspråk | Vad gjorde du på semestern? |
|---|---|
| English | What did you do on your vacation? |
"Ja va på cykeltur me familjen på Åland i två veckor."
| Skrifspråk | Jag var på cykeltur med familjen på Åland i två veckor. |
|---|---|
| English | I was on a cycling trip with my family on Åland for two weeks. |
- Det är vanligt att slutet av ord faller bort i talat språk. Det gäller exempelvis vad, jag, var och med som ofta uttalas va, ja , va och me.
- It is common for the ends of words to be dropped in spoken language. This applies, for example, to vad, jag, var and med, which are often pronounced vad, ja, va and me.
"Synd att semestern ren e slut."
| Skrifspråk | Synd att semestern redan är slut. |
|---|---|
| English | Too bad the holidays are already over. |
- Ordet redan uttalas ofta ren i finlandssvenskt talspråk.
- Verbet är uttalas oftast med ett kort e.
- The word redan is often shortened to ren in Finland-Swedish spoken language.
- The verb är is usually pronounced with a short e.
"Ja verkligen! Ja kunde ha stanna en vecka till på sommarstugan!"
| Skrifspråk | Ja verkligen! Jag kunde ha stannat en vecka till på sommarstugan! |
|---|---|
| English | Totally! I could have stayed another week at the summer cottage! |
"Ja hade en jätteskön semester!"
| Skrifspråk | Jag hade en jätteskön semester! |
|---|---|
| English | I hade a really relaxing holiday! |
"Rolit! Va gjorde du?!
| Skrifspråk | Roligt! Vad gjorde du? |
|---|---|
| English | Great! What did you do? |
"Va ska du göra på sportlove?"
| Skrifspråk | Vad ska du göra på sportlovet? |
|---|---|
| English | What will you be doing during winter break? |
"Ja ska ti Lappland å skida."
| Skrifspråk | Jag ska till Lappland och åka skidor. |
|---|---|
| English | I am going to Lapland to ski |
- I finlandssvenskan säger man ofta skida för det som på standardsvenska heter åka skidor.
- In Finland-Swedish the verb “skida” is often used for the standard Swedish “åka skidor”
"Så du matchen mellan Finland å Brasilien igår?"
| Skrifspråk | Såg du matchen mellan Finland och Brasilien igår? |
|---|---|
| English | Did you watch the match between Finland and Brazil yesterday? |
"Nej, ja missa den. Ja va på yoga. Hur gick de?"
| Skrifspråk | Nej, jag missade den. Ja var på yoga. Hur gick det? |
|---|---|
| English | No, I missed it. I was at yoga. How did it go? |
"Ska du se på matchen ida?"
| Skrifspråk | Ska du se på matchen idag? |
|---|---|
| English | Are you going to watch the match today? |
"Självklart! Den får man int missa!"
| Skrifspråk | Självklart! Den får man inte missa! |
|---|---|
| English | Of course! You can’t miss it! |